Emelie

När vi var i näsum hos tassis mamma så ligger där ett hus som är övergivet sedan ett tag tillbaka.
Innan bodde de 3 stycken i huset, en mamma en pappa och en dotter.
Men föräldrarna försvann, dom tror att föräldrarna var skyldig någon pengar och hade blivigt bortrövade. Dottern som då blev deprimerad eller något tog iaf livet av sig. Hon hängde sig en bit ifrån huset.
Dottern spelade piano och de sägs nu att hon fortfarande spelar i huset.
Allt i huset ska tydligen vara kvar möblerat och allt.

Till saken, jag tror faktiskt på spöken de gör jag. Kanske inte så mycket som jag skulle vilja men ändå.
Ja iaf jag tassi och dennis bestämde oss iaf för att gå dit på kvällen klockan var typ halv åtta eller något, för att komma dit måste man gå egenom skogen. så man går längs en lång skogsväg med tjock skog till man möts av en stor lada som man måste gå förbi för att komma närmare huset. Sen när man har paserat första ladan så öppnar sig skogen och man kommer till en åker, att gå dit är fan som att gå i en skräckfilm. Ni vet de var kallt de blåste och de var fullmåne och tjock skog och man ser typ sin egen näsa om man har tur.
När man då kommit ut till åkern så vänder man upp och ser en skit stor lada och de vita övergivna huset.
Vi kom ca 50 m från ladan innan jag hör något, jag hör någon som bankar med en hammare. Och ni vet ju själva man bara nej jag är tyst och säger inget för de är säkert bara jag som inbillar mig. Men fan heller ljudet kom igen. Och saken var ju den att just vid den tidpunkten så blåste de inte så de kan inte vara vinden. Och det lyste inte i ladan heller(jag skiter i vad dennis sa) jag såg att de inte lyste och de som såg ut att lysa var ljuset från månen.
Sen sa dennis att han hörde något i skogen inte helt overklig heller men jag tror de var ett djur eller något. Men de jävla hammar ljudet var hemst vi börjar springa som fan och alla bara springer ut på åkern för att slippa skogen. Jag ska erkänna jag var skit rädd just då sen sprang vi typ hela vägen tillbaka. Och då tyckte dennis att något förföjde oss.
De var hemskt. Visst att jag har varit med om att de spökar på olika nivåer och jag har hela tiden varit osäker men fan de var hemskt. Jag är säker att de var ett spöke och de var precis som om han eller hon ville bli av med oss. Där av hammar knackandet. Jag kan ju dock inte tänka mig att en människa står i en övergiven lada med ett sköphus brevid och hammrar mitt i natten?
Vi bestämde oss för att vi ska dit igen men då ska vi dit på dagen.
Saken var med den att de var precis som i en jävla skräckfilm, jag tror med att vi fan hade kunnat göra en film på de. Men tänk själva 3 ungdommar och en liten kille sitter i en bastu och har trevligt snackar och bestämmer sig för att går ut i skogen för att gå till ett övergivet hus, det är fullmåne, den ena ficklampan pajar, skogen är så tät att man knappt hör ljudet från vägen, på vägen så ser man olika övergivna hus och lador, vägen som man går på går inte att köra på, huset ligger precis vid en åker INNE i skogen sen ser man inte alla byggnader direkt heller utan man ser bara konturerna genom skogen på grund av månljuset. Låter inte de som en skräckfilm?
Så jävla obehagligt. Men är de spöken eller är de som leif i Mysteriet på greveholm säger "allt har en logisk förklaring"?
Men min fråga är då, vem av dom 3 är de som spökar? och är den eller dom som spökar onda eller goda?
 
De tål ju att tänkas på