Emelie

Första gången jag såg henne var i skolan, jag gick i ettan och hon kom in i vårt klassrum till sammans med en av mina klasskamrater.  Tassi såg ut som en jävla bitch! (haha men det var sant!) Jag tänkte typ så här " asså fan vad hon ser bitchig ut! Skulle aldrig vilja snacka med henne! )
Men när jag började umgås mer och mer med min klasskamrat (får ju inte nämna henne vid namn för det blev ju ett jävla liv om det innan haha! )så kom tassi in i bilden mer och mer! Vi umgicks på riktigt första gången när Marie Picasso vann idol 2007. Efter finalen så gick dom ut för att röka och jag joinade, klasskamraten som vi kan kalla "B" gick in till sin dåvarande pojkvän och sov. Jag tassi och steffi satt ute till typ 3 halv fyra och bara snackade.
Efter det så skulle jag åka till Bromölla för att sova hos "B" men när jag är i kstad så skickar hon och säger att hon inte kan ha besök för hennes mamma "skulle ha besök". Jag fick då ringa Tassi ( vi hade bytat nummer just den dagen i matsalen) och säga att jag inte kunde komma. Eller att jag kunde komma men inte kunde stanna så länge! Tassi sa då att jag skulle komma i alla fall. Och att vi kunde åka hem till hennes mamma och sova där. Vi åkte till Olofström för att äta hos hennes mamma sen åkte vi hem till hennes mamma och passade tassis lillebror, det var även den gången som han låste in sig på toan och klippte sin lugg..... haha!
Efter det så började vi umgås utan min klasskamrat, det var väll då jag (eller vi) märkte att vi var lika.
Detta är nog den mest känslomässiga relation jag har haft med en kompis. Det har varit mycket kännslor ( nej inte kärleks kännslor) utan mer som en jävla berg-och-dalbana! allt det andra som kompisar går igenom
Jag har hatat henne, hon har gjort mig riktigt arg, hon har gjort mig riktigt glad, hon har fått mig att skratta när jag vill gråta hon har fått mig att inse att även om man bråkar (så mycket att man inte änns träffas på 8 månader?!)  så hittar riktiga kompisar tillbaka till varandra.
Jag skämms inte över att vi har bråkat, utan jag är mer stålt över det. Alla bråkar, alla är griniga det är ju för fan bara mänskligt.
Som jag har skrivigt innan, jag vill inte bara se den roliga sidan av mina kompisar, utan jag vill se allt.
Tassi är en av dom få människorna som jag verkligen har visat allt och förmodligen har hon visat allt med.

Vi har haft olika uppväxter men ändå så lika. Vi förstår varandra på ett helt annat sätt. Vi förstår hur vi tänker. Vi behöver inte flippa varenda gång vi träffas, utan kan sitta och snacka om allvarliga saker.
Vi har nog sett alla sidor av varandra dåliga som bra!
Jag har så många minnen med henne, verkligen förmodligen mer än med någon annan. Det är alla små saker som vi har gjort som man kommer ihåg.

Jag är glad att jag har henne, och så klart älskar jag henne!









Jag kommer bli såååå mördad för dessa bilder! Mohahahah!

Jag tänkte slänga upp inlägg om mina kompisar.
Tänkte skriva några rader om dom för att visa att jag faktiskt bryr mig om dom.
Hur jag ser på dom, hur jag vill att alla andra ska se dom med.
Tänkte skriva lite om hur vi träffades och så med.
Om ni inte kommer upp idag så kommer ni förmodligen upp i helgen.

Snodde denna ifrån www.paow.se

FAVORITERNA

Glass: Ben and Jerrys Phish Food
Musik: Lite hårdare än dom flesta
Färg: Grön
Film: Typ verklighetsbaserade
Språk: Tyska! (not) men riktigt bred engelska är porrigt som fan
Länder: Sverige faktiskt
Städer: Jönköping och göteborg
Skolämne: jag går ju inte i skolan men jag tyckte om engelska och svenska, fast bara dom muntliga delarna
Mat: Är beroende av creme frääääääch så allt med det typ
Sport: Spela själv innebandy kolla på ishockey eller ja alla sporter man får tacklas brutalt
Såpa: Rederiet helt klart
Tv Program: one tree hill
Efterrätt: Prinsesstårta!
Band: In Flames
Idol: Anders Friden
Klädesplagg: Leggings
Affär: Gina Tricot
Kex: ehmmm typ Ballerina?
Chips: Pringles
Läsk: Pepis!
Drink: Ehmm.... typ Irish Coffe är faktiskt gott
Bil: Bugatti
Egenskap hos annan människa: Rolig och givande
Modell: Heidi Klum

Och nu saker jag verkligen hatar:

Språk: TYSKA! Ingen tvekan om saken!

Skolämne: Naturkunskap
Mat: Allt som är förknippat med fisk
Affär: Lidl är väll ingen höjdare (hahah)
Artist: Håkan Hellström, ingen jävla tvekan där heller
Tv Program: Typ Glamour och Lost är väll helt värdelöst
Filmer: Svenska filmer är jag ganska allergisk emo, finns ju dock vissa undantag
Egenskap hos annan människa: SSkryt, fåfänghet och idioter

hahah har skrivigt på den listan nu hur länge som helst!
Men nu har jag fläkt ut mitt liv här på bloggen!
Hoppas någon uppstkattar det!
Det är så här mitt liv ser ut.
Hoppas folk respekterar detta.

Slutar senare än vanligt för niklas tåg är sen pga snön.... hoppas han kommer snart!

tyvärr har jag ingen rolig grimasbild här! Kanske kan fixa fram en längre fram!

Vuxen!
Just nu är jag bara ett barn.

Sorligt nog svarar jag skolan.....
Jag saknar friheten
Man kunde komma och gå som man ville.... eller ja typ!
Man fick umgås med sina kompisar varenda dag! Både i gymnasiet och i grundskolan
Man fick gratis mat (haha)
Jag om någon hatade skolan, men nu när man är vuxen så inser man hur bra man hade det. Hur roligt det faktiskt var. Hur mycket man lärde sig, och att lärarna tjatade inte för att det var kul utan för att dom ville att man skulle lära sig!
Man hade sommarlov där man fick göra precis vad man ville. Man hade en säker framtid. Man visste precis hur morgon dagen skulle se ut.-
Det kan jag sakna ganska mycket.
Men tyvärr ser inte vuxenlivet ut så, utan man måste jobba och slita för att få pengar.
Räcker inte med att sitta i en skolbänk och räcka upp handen.
Ska jag vara ärlig så tror jag aldrig att jag kommer sitta i en skolbänk igen.
Lite sorligt faktiskt

Jag ska vara så alldaglig att svara min lägenhet, det är ju MIN plats. Där jag får göra vad jag vill. Ingen bestämmer över mig. Det är bara mitt. Jag väljer om någon får vara där eller om jag vill vara själv.
Där kan jag sitta i fred ochtänka på olika saker. Men samtidigt kan jag springa runt och tramsa mig i underkläder. Sjunga i hårborsten till den mobbade låten.

Det är den ända platsen jag kan vara mig själv! Där jag inte behöver vara någon annan än mig,
Jag har ingen stress, jag får städa när jag vill jag får tvätta när jag vill.

Det är lixom bara jag!


Vill lägga upp bilder men jag har ju inga! hahah alla dom jag har på FB är ju gamla så dom vill jag inte lägga upp!

Jag är OTROLIGT rädd för ormar! Helt obeskrivligt! Jag kan inte änns se en orm på bild utan världens panik. Ser jag en orm i en tidning så kan jag inte fortsätta läsa den.
Nej usch jag får rysningar



Jag är rädd för att dö, fast inte på det sättet. Jag säger som tassi jag är inte rädd för döden jag är rädd för att jag ska missa saker här i livet. Jag är rädd för att inte kunna se mina barn växa upp, jag är rädd för att inte ha upplevt något innan jag dör. Jag menar livet är som en dödlig sjukdom utan botemedel.
Så är det. Döden är det ända som vi alla människor har gemensamt. Alla dör vi förr eller senare!

Jag är bra på mitt jobb
Jag är bra på att hitta fel på mig själv
Jag är en bra kompis (enligt mitt perspektiv!)

Det är nog allt.....

Att det ibland känns som om jag är helt felplacerad. Som om jag inte passar in i denna värld. Att jag ibland sitter hemma och undrar vad jag har gjort fel för att jag ska känna så här om mig själv!
Att jag aldrig känner mig bra nog gör mig ledsen. För jag vill känna att jag passar in, jag vill känna att jag är bra nog1 Jag vill må bra!

Jag vet faktiskt inte hur jag brukar göra! Det som är bäst är att visa att man är där om dom vill snacka. Att visa att det är okej! Att vara ledsen. Sen försöker jag väll snacka om saker som gör att dom inte tänker så mycket på annat. Bara en kram kan räcka långt! Bara visa att man är där är nog bäst. Dra några tråkiga vitsar som denna till exempel!


En mamma fisk var ute och simmade med sin bäbis fisk.
Helt plötsligt så får dom syn på ett fiskedrag, då frågar bäbis fisken sin mamma
" Vad är det?"
Då svarade mamman " Det är slampan din pappa stack med" hahahahahahahah!

Jag har väll dåliga sidor percis som alla andra, mina 2 främsta är att jag är jävligt envis och jag är Jävligt morgontrött.


Jag är som min mamma när det gäller att vara envis, båda är envisa till tusen och ingen ger sig! Inte för något. Vilket då resulterar till att vi blir ovänner jävligt ofta haha! Det var ju hennes "fel" att jag flyttade. Vi bråkade konstant! Hela tiden asså! Sen stog vi där och tjabbade till den andra gick, vilket alltid var hon haha! För jag var ju LIIIIITE envisare än henne!


När det gäller mornar är det inget för mig asså.... Jag är en sån som ligger kvar i sängen LIIITe för länge! Innan var jag ju en sån som låg kvar till 20 minuter innan tåget gick nu går jag faktiskt upp lite tidigare!
Jag är jävligt irriterad på morgonen med. Därför är det så skönt att pendla. För man hinner vakna och avreagera sig på folk på tåget haha! Nej men seriöst jag skulle kunna slå ihjäl någon på morgonen.... Fråga min mamma

Jag har faktiskt 2 idoler!

Den första är Anders Friden,
han är sångaren i Sveriges förmodligaste största metalband. Det var dom som satte grunderna för "göteborgs soundet" Dom är en av sveriges största musik exporter.
När vi var på metaltown i somras så sa han att när han gick till arbetsförmedlingen och sa att han ville jobba med musik, kanske starta ett eget band, eller skivbolag. Killen på arbetsförmedlingen sa då "Musik är inget man jobbar med". Nej vi ser det nu! Dom i inflame vågade stå på sig och starta ett band. Ett band som är jävligt bra, ett band som har erövrat. Ett band som är bäst.
Dom är ett levande bevis för att om du har en dröm finns det ingen som kan stoppa dig!
Finns gud heter han Anders Friden!


Den andra är min älskade mamma,
Mamma är den starkaste personen jag vet, hon har kämpat så mycket i sitt liv och nu verkar det gå ungefär som hon vill. Hon har varit mitt stöd samtidigt som hon var personen som har fått mig att må dåligt. Hon är den som känner mig aldra bäst och personen som kämpar med mig! Hon har kämpat och kämpat. Hon har nått botten och lyckats vända. Vad hon än har gjort har hon gjort för mig och Tulle.
Oavsätt vad jag gör så älskar hon mig för den jag är! På samma sätt som jag älskar henne för den hon är.
Utan henne hade jag inte varit den personen som jag är idag,  utan det som vi har gått igenom hade jag varit en helt annan person. Hon är min största idol! Och jag älskar henne!
Jag är så glad att just hon är min mamma och ingen annan!




En bild på henne ifrån hennes lotta tid. Denna bilden är as gammal! hahah kolla daton? och kolla växlarna? OMG tur att utvecklingen har gått fram asså!

Det finns mycket jag ångrar, men inget jag skulle vilja skruva tillbaka tiden för att ändra på.
Det finns väll tre saker som jag ångrar mer än andra,

dels så försökte min mamma ta livet av sig, jag hade varit i hos sofia och skulle hem och hämta min innebandyklubba innan träningen. När jag kommer in så ligger mamma i fosterställning framför TV och har svalt en massa tabletter. Jag går fram till henne och frågar vad som har hänt hon svarar och säger att hon har ringt marianne och att hon ska komma dit och hämta henne och köra till sjukhuset. Vad gör jag? Jo jag tar min klubba och går..... Det som slår mig idag är VARFÖR gick jag?! Varför stannade jag inte kvar? Tänk om hon sa så bara för att få dö i fred? Fatta skuldkännslorna jag hade burit runt på. Det är väll något jag inte är så stålt över. Att jag bara gick, det gick jag "bra" eller vad man ska säga.....

Den andra är att jag skämms för att jag var en dålig människa innan, från att mobbas till att mobba. Jag skämms för det. Jag tycker inte att det är så jävla roligt. Vad ska jag göra? Jag valde bort dom "mobbade" för att inte själv vara mobbad. Gör det mig till en dålig människa? Man säger att den ända ryggen man ska passa är sin egen. Men varför har jag då skuldkännslor ännu?

Sen ångrar jag att jag inte sa till joel hur mycket han verkligen betydde för mig. Orden "Jag älskar dig" är inte alls samma sak som "tack för att du hjälpte mig"



Det är väll dom sakerna jag "ångrar" mest. Fast jag ångrar inte dom egentligen. Det är bara det att ibland så vill man ändra dom.

Men varför gå runt och ångra saker du ändå inte kan ändra på?

Jag kan faktiskt inte komma på något! Det står fan helt still asså!
Det finns ju många saker som varit små pinsamma.
Men inte så riktigt stor! haha jaja

Den låten som fick mig att sälja min själ till Metalgudarna Var Dead End  med In Flames och Lisa miskovsky
När jag såg  In Flames för första gången i malmö Baltiskahallen 2006 var på deras Come Clarity turne. Jag hoppades så inerligt att hon skulle dyka upp så dom kunde sjunga den. Gjorde hon det? Nej, och besvikelsen var total.
När jag sedan ser dom på Wacken 2009 står jag och emma typ någonstans mitt i smeten och hoppar som tokar och sjunger med. Medans andreas och Alex mesar som dom var stog längre bak och lyssnade. En bit in på konserten så börjar vi prata om Dead End och både jag och emma bara " haha lätt att dom inte kommer ta hit henne för att spela en sång" Typ låten efter det så säger Anders (sångaren i InFlames) att dom ska spela en låt som dom har spelat en gång innan och att detta förmodligen blir den sista. Jag och emma kollar på varandra och jo då. Någon minut senare står Lisa på sen. Jag blev så glad att jag skrek som en fjortis hoppade som en idiot och grät som ett Emobarn. Den glädjen där var total. För vissa den kanske låter jävligt löjligt men fan den stunden var en av sann glädje som jag ALDRIG kännt förut! Helt sjukt.
Det kommer jag aldrig glömma!
Det är ett av dom bästa minnena i mitt liv!




Oh happy day!

Detta är med en sån sak som jag kommer ihåg som om det var igår!
Det var på dagis, jag var dööööö kär i en kille som hette Christoffer.
Han var lixom min drömman! ( haha jag var typ 5)
Vi var inne i det lilla lekrummet på dagis.
Och jag skulle förklara min kärlek för honom!
Så jag pussade han på munnen.
Nästa dag så pussade han någon annan.
Jag var helt förstörd och förstog att vår relation inte kommer funka.....

Jag drömmer om att kunna resa jorden runt. Jag drömmer om att skaffa familj och barn.
Det vanliga typ. Jag har ingen aning om vad jag vill jobba med. Vill jag jobba inom service?
Min dröm är att bli sångerska, fast det är en liten detalj... Jag kan absolut inte sjunga. Fast med dagens teknik verkar ju alla kunna "sjunga" haha!
Eller skådis hade med varit roligt tror jag.
Men om inte annat så vill jag nog bara bli framgångsrik. Jag vill att mina barn ska kunna vara stålt över mig när dom växer upp. Jag vill vara bra nog.

Dom drömmarna är inte stora om jag jämför med den största
Den största och absolut viktigaste drömmen jag har just nu är att kunna kolla mig själv i speglen och kunna säga " Du är bra nog, du passar in här"


Jag vill vara nöjd med den kroppen jag är i, jag vill vara nöjd med mig själv som person. Jag vill vara stålt över hur långt jag har kommit i livet trots att jag bara är 20 år gammal.
Varför känns dom andra drömmarna helt plötsligt värdelösa om man tänker på den sista?