Gud hatar mig

Jag vill bara hem....


Allt bara gå åt helvete idag....


Fuck.


Har jag sagt att jag HATAR att fylla år?!

Jag tvekar

Jag har suttit och skrivigt ett helt inlägg, som jag nu väljer att inte publicera.
Varför? Det finns många anledningar.
Jag måste skärpa mig. Denna blogg har blivigt sjukt tråkig och deprimerad den senaste tiden.
men man måste få ut allt på något tyvärr blir det ju bloggen.
Ska börja skriva om roligare saker.

Ska börja ta tag, ska skriva om roligare saker. Typ film tips? :)


Det går i perioder.

Jag har haft detta problemet många gånger. Jag vet inte om det är en ätstörning eller inte.
Vissa perioder jag har är jag kollar i speglen och riktigt äklas av vad jag ser. Jag har gått nu i ungefär 2 veckor dö hungrig. Men inte sugen på mat.  Jag känner inget som helst behov av att äta. Jag har haft detta innan. Allt som har med mat att göra äklar mig, riktigt mycket. Jag äter nu en gång om dagen bara för att inte kollapsa. För att släcka hungern så dricker jag kaffe. Eller något annat flytande och inbillar mig att jag blir mätt. Fast jag innerst inne vet att jag inte blir det.

Jag vet att det inte funkar att sluta äta. Men det är så det känns. När jag känner hungern så tänker jag på något annat. Jag vet att detta inte funkar i längden. Men just nu orkar jag inte bry mig.

Som jag skrev i ett annat inlägg, jag hatar att vara hungrig. Men som sagt just nu så bryr jag mig inte. Jag orkar inte tänka på det.


Jag vet inte varför jag skriver detta.
Jag vill inte ha någon sympati. Jag vill bara att folk ska förstå. Även om man alltid visar ett bättre yttre så kommer insidan alltid visa något annat. Något helt annat.

Men som sagt folk vill inte prata när man mår dåligt utan folk vill bara prata om roliga saker hela tiden. Det är nog därför man reagerar som man gör på många saker.

Ska börja springa nu så fort jag har tid. Måste få upp min kondition. Sprang igår, gick faktiskt oroväckande bra för att inte ha rört på mig på ett tag.

Nog om detta. Vi hörs




har verkligen inget att skriva om

Nej det har jag verkligen inte.... helt dött. Inget kul på aftonbladet. Inget annat kul heller.
Vill skriva massor, men jag skiter i det.
Jag ska ta tag i mitt liv, ska försöka göra det bra. Göra så att jag blir nöjd med mig själv.
Tänker inte gå in på saker mer. För det orkar jag inte.
Just nu är jag så trött på människor.
Trött på allt.
Jag ska nog sluta nu innan jag börjar spy galla över allt





I'm afraid to get my hopes up,
 because like everything else they would probably walk away from me...


jag börjar alltid tänka innan jag somnar, och det är inte bra

Sitter och lyssnar igenom Katarinas "sambolove" spotify lista eller ja ligger och lyssnar är väll rätt term. Fasnade på en låt, Daniel Adams-Ray med förlåt att jag aldrig sagt förlåt.

den får mig att Funderar på allt och lite till.

Varför har folk så  svårt att släppa in andra i sitt liv, vad är det man är rädd för?
Att snubbla? Harr misslyckas? Att bli sårad?
Jag vet inte, varför väljer man på att inte lita på folk? varför vill man inte känna folk?
Varför vill man bara se allt det bra i folk?
Varför vill man aldrig se hela personen?
Är det något fel i att må dåligt? För i mina ögon verkar det vara jävla tabu.
Jag vill i alla fall se alla sidor av en människa som jag känner.
Vet inte riktigt vad jag vill säga, men jag är rädd för att bli sårad.
Har alltid varit. Jaja måste sova nu! Vi hörs förmodligen i moegon!


Jag har gått så långt, nästan blivit van
Historien upprepar sig och slutar alltid likadant
Sidan som går vidare har någon redan rivit av
Så jag griper tag, i vita blad
Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt
Hade du väl aldrig kunna genomskåda allt som skett
Samma gamla visa med vet inte vad det är för låt
Förlåt att jag aldrig någonsin sagt förlåt

Varför

Varför försöka när jag mycket väl vet hur ont det gjorde sist?! Jag är inte rädd för att försöka, jag är bara fruktansvärt rädd för att misslyckas! Fan fan fan FAN!

Varför gör man såhär mot sig själv?

Varför ska man alltid pressa sig till det yttersta? Jag har legat i soffan helt däckad sen i tisdags eftermiddag. Om det inte vore för Therese hade jag inte ätit sedan dess heller. Jag är helt utmattad, kräkte upp min hostmedicin på väg till tåget. Jag Vill bara gråta, men jag måste jobba. Jag har inte råd att vara sjuk. Måste jobba. Jag ser ut som skit säger bara tacka fan för smink! Vill Bara att lördag och söndag ska gå snabbt så jag får komma hem och sova. Jag orkar inte. Men jag måste. Förlåt till alla mina kompisar för brist på sms och telefonsamtal denna veckan men jag har inte kunnat eller orkat! Måste äta något idag annars kommer jag kollapsa. Men hur sugen är man på att äta när man inte känner någon smak alls? Jag vill inte ha någon jävla sympati. Jag vill bara bli frisk.

Skjut mig

Seriöst nu har denna dunderförkylningen hängt efter mig i flera dagar! Jaf döööör! Jag hatar att vara sjuk!
Fick ta ledigt ifrån jobbet idag. Jag är verkligen helt väck!

Ska röra mig ifrån sängen eftersom min granne håller på att slå isönder sin lägenhet så går det ju inte sova.
Så ska bänka mig i soffan sätta igång Sex and the city maraton, dricka te och äta glass! Ska först hälla i mig medicin! All jävla medicin jag har!


Vi hörs!

Ännu en dag, som inte vill mig väl

God morgon!

Hoppas ni som har sovigt gott och länge får 1000 kamelers loppor på er!
Ännu en jävla skit morgon!
Har inte sovigt något alls typ!
Kollade på étt avsnitt av SATC sen gick jag och la mig så vid tolv kanske?

Sist jag kollade på klockan var hon 3:16! Och jag drog mig upp ur sängen 5:50! På med mascara och upp med håret i en hästsvans och springa till tåget. Klockan är i skrivand stund fem i halv åtta och detta har jag lyckats med!

  • då jag gick upp 20 min innan jag skulle gå till tåget fick jag stress dricka kaffe. Vilket då resulterar att jag spiller kaffe på min tröja och får fint rota ibland mina HÖGAR med kläder för en annan.
  • Kommer halvvägs hemmifrån innan jag inser att min plånbok ligger hemma, Så jag får springa hem och hämta den och bokstavligentalat SPRINGA för att hinna med tåget!
  • Håller på att trilla när jag ska på tåget, lyckligtvis så hinner en kille bakom mig få tag på min arm så jag höll mig på benen!
  • Kommer av i kstad och in på Pebban, lyckas sätta i mitt ica kort i kortterminalen, för jag har ju så klart lagt mitt betalkort HEMMA vid datorn för jag skulle beställa en film igår ifrån nätet. Ingen skada skedd då jag hade kontanter på mig!
  • När jag sen ska gå ut ur pebban så lyckas jag knocka en tjej med dörren! Dock hennes fel då hon skulle gå in igenom fel dörr!


Som sagt halv åtta är klockan, kommer säkert mer på listan!

Vi får höras sen när jag har hinkat kaffe!



UPDATE!
Dessutom har jag pratat svenska med en tysk gäst!
OCh engelska med en svensk!


Jag vill be om ursäkt

För hur jag har behandlat folk, att jag med vissa problem bara sopat det under mattan och hoppats på att det ska gå över eller i alla fall bli bättre.
Är man en dålig människa om man sårar sig själv, men någon annan ännu mer?
Jag ville inte att det skulle bli så här.
Jag ville verkligen inte det!
Man säger att den ända ryggen du ska skydda är din egen.
Men bara för att man ska skydda sin egen rygg betyder det väll inte att det är okej att hugga någon annan i ryggen när dom minst anar det, eller?

Jag ber som sagt om ursäkt.
Jag vet att det aldrig kommer bli som förrut, och det är mitt fel.
Saker har förändrats, tyvärr till det värre.




Va kvar på samma plats, men jag har kämpat och slitit
Jag vet att det blir bättre men det känns inte hittills
Jag fastnar i tankar och försöker ta mig loss
När jag  tänker på dagen, någonting hände mellan oss
Men nu vet jag vart du står och jag behöver dig inte
Vi bröt av våran band och dom gick av på mitten





Världen är en sjuk jävla plats

Jag vill skriva ett långt jävla inlägg, men jag låter bli för om jag gör det kommer det sluta med att jag storbölar. Av frustration Varför händer allt dåligt bra människor?!





Måste sova nu ska upp tidigt vi hörs alla!

How to save a life

Det är så mycket snurrande i huvet just nu, det händer saker på alla jävla håll.
Men den största frågan nu är hur hjälper man någon som inte vill ha hjälp?
Hur hjälper man någon som inte lyssnar?
Jag lyssnar gärna när folk pratar, men varför lyssnar dom inte tillbaka?
Jag kämpar och kämpar för att alla runt mig ska må bra.
Men jag orkar inte hjälpa folk som inte vill ha hjälp.


Jag älskar mina kompisar över allt annat.
Jag vill känna alla sidor av dom, bra som dåliga. Roliga som tråkiga.
Jag vill inte bli en person som försöker fly så fort man börjar prata allvar.
Livet ska vara roligt att leva, men samtidigt det finns problem och det går inte lösa dom om man blundar för dom.


Step one you say we need to talk
He walks you say sit down it's just a talk
He smiles politely back at you
You stare politely right on through
Some sort of window to your right
As he goes left and you stay right
Between the lines of fear and blame
You begin to wonder why you came

Where did I go wrong, I lost a friend
Somewhere along in the bitterness
And I would have stayed up with you all night
Had I known how to save a life




Just sometimes

Ibland måste man släppa saker, tänka framåt och säga hejdå.
Endast för att du måste kunna komma framåt i livet.
Det svider
Det gör ont
Det suger riktigt mycket

Men på längre sikt är det värt det.
Säger man i alla fall.



Jag kommer aldrig glömma, minnen är inget man vill bli av med.
Det är något som alltid stannar kvar




This is one time, this is one time
That you can't fake it hard enough to please everyone
Or anyone at all...or anyone at all
And the grave that you refuse to leave
The refuge that you've built to flee,
The places that you've come to fear the most,
Is the place that you have come to fear the most.

Ibland vill jag bara att allt ska stanna

ibland vill jag bara stanna allt och bara andas.
Jag vill bara stå och stå.
Det är en jävla skillnad på att titta på något och faktiskt se det.
Tiden går så jävla fort. Jag är upptagen hela tiden.
Och tiden bara springer iväg. fan det har gått ett helt år sen sist. (helt logiskt kanske)
Men det känndes som igår det var nyår, som om det inte var länge sedan man fyllde 19.
Varfan tog mitt halva år som 19 åring och halva som 20 åring vägen? Helt sjukt....
Ibland vill jag bara att tiden ska stå stilla en minut.
Så man bara hinner se sig omkring, uppskatta det man har och inte bara tänka på annat.
Jag vill leva mitt liv fullt ut. Jag vill stå på egna ben! Jag vill Njuta.


Som jag skrev i förra inlägget så
Vad spelar det för roll om du vinner hela världen men förlorar dig själv?

Ja vad finns det så som har någon betydelse?
Om du har förlorat dig själv, vad finns det då för mening med att vinna hela världen?
Det är inget negativt med att falla. Snarare tvärt om, det visar att du faktiskt har känslor.
Att du faktiskt är mänsklig!

Måste ventilera lite

Det har hänt så jävla mycket detta året, det har varit mycket positivt och mycket negativt.
Det har varit mycket som har gått upp och ner, det har varit ett av dom bästa åren i mitt liv men samtidigt så har jag förlorat så mycket detta året med. Just nu mår en vän skit. Verkligen skit. Detta håller nu på att bryta mig. Att veta att personen i fråga mår så jävla dåligt. Jag har själv varit där. Själv mått kasst. Och det krossar mitt hjärta att en av dom bästa personerna jag vet mår så dåligt. Jag blir äklad på sammhället jag blir äklad på människor.
Tassi och dennis har precis åkt hem och nu är det en sån dag jag vill dra för gardinerna lägga mig i sängen och bara vara där och kolla in i väggen och hoppas att världen blir en bättre plats.
Men det vet jag att den inte kommer så det är bara att resa sig och kämpa vidare, tyvärr kan jag inte vara med personen i fråga men om jag hade kunnat hade jag gjort det. Bara för att vara där om personen behöver hjälp.

Jag är äklad, men när ja vet vad människor har gjort mot henne så kan jag inte bara sitta här utan jag måste kämpa för henne
Jag måste kämpa med henne
Jag vet inte änns vad jag ska skriva längre....


Kanske skriver om denna veckan senare

Ångest

Ja jag har faktiskt lite ångest......
Har smällt 8000 kronor på 2 dagar. Det är mycket pengar!
Men å andra sidan så var det saker jag har behövt! Eller ja typ1
Det blev typ 4000 kr i räkningar.
Jag och therese var på Förmedlingscentralen och handlade där var det 500 spänn som gick.
Men det var med saker jag behövde, så som shampo rengöringssaker och annat nödvändigt
sen handlade vi på MAXI för 1200 spänn(?!) men det vara i princip BARA mat! Köpte en ljusstjärna att ha i fönstret( den har jag ju med ap mycket ångest över i och med att jag HATAR julpynt! Men den är inte så "julig")
Sen köpte jag skor ( har inga vinterskor!) för 600 för två stycken dock!
Sen köpte jag biljetter till Jönköping! YEY åker dit på torsdag och kommer hem igen på måndag :)

Sen lite annan skit..... Nu ska jag fösöka köpa lit julklappar med! Tur att man fick bra lön annars hade jagvartit pank!

Det här med att passa in och vara bra nog

Det är jobbigt, allt är jobbigt, livet är jobbig. Lyckligtvis är det ingen som har påstått något annat.
Det går bra nu, eller ja.... jag vet inte men det går bättre får jag väll säga.
Ibland är allt så jobbigt.
Jag tror inte det spelar någon roll hur långt jag kommer komma. För jag kommer nog alltid ha känslan av att aldrig vara bra nog. Att aldrig passa in ordentligt.





Det går riktigt bra på jobbet, jag har underbara kompisar och en familj som stöttar mig.
Kan någon då förklara för mig varför jag gråter? Jag gråter när ingen ser. Varför?
Kan någon snälla förklara?


Hur mår jag? Har mått bättre men har också mått sämre. Mycket sämre
Jag mår inte bra just nu, men varför springa runt och älta det till folk?
Jag vill inte ha någon jävla sympati.
Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig.
Jag vill bara förstå. Varför jag mår som jag gör!
Och jag vill att folk ska fatta att alla har upp och nergångar. Att jag inte alltid är på topp.

Jag är så jävla rädd för att fela. Jag är så rädd för att göra folk besvika.
Så nu känns det som om jag har slutat försöka med allt.
För att sluta göra folk besvikna och för att inte kunna göra några fel.




Jag kommer ihåg en sak som en gamal tjej kompis sa till mig Det är inte svagt att gråta det visar bara att man är mänsklig
Ja det kanske är sant. Vem vet.


Jag önskar att livet vore som en dans på rosor. Men hur roligt hade det varit att leva då?

Sorligt

Satt och läste igenom min blogg.
Hittade detta inlägget som skrevs för typ 1,5 år sedan


Det känns så fortfarande. Att det var igår man skulle börja skolan.
Allt har gått så fort. Och det stämmde . Jag saknar skolan. Jag saknar det livet man hade.
För det är en jävla omställning. Det är skillnad. Det är det livet som ska vara
men ändå vill man inte riktigt.
Det är konstigt det där

Jag gillar inte detta riktigt

Jag har inte käkat ordentligt på flera dagar.
Jag hinner inte, eller orkar inte.
Jag äter bara på jobbet. Inget annat
Jag har ingen ork.
Igår vaknade jag klockan 13 av att tassi ringde. Hade hon inte ringt hade jag säkert sovigt några timmar till.
Jag är inte mig själv just nu.
Jag är helt slut.
Helt...
Jag vill inte ha det så här.
Ska jobba varje dag i en vecka till nu.
Hoppas tiden går fort.
Visst det är skit svårt att ha rutiner med det jobbet jag har.
Det går inte gå upp samma tid varje dag. Det går inte gå och lägga sig samma tid varje dag.
Och det är skit jobbigt
Frågan är om det är värt allt slit? Ibland vill jag bara ha ett 9-17 jobb. Göra samma sak dag in och dag ut.
Men jag vill ju jobba med människor. Frågan är bara om det är värt att slita ut sig för.
Jag får ju ingen annan kropp än denna.
Måste börja ta handom mig ordentligt nu


Vi hörs sen

Förlåt

Asså jag vet att min blogg inte är så jävla rolig just nu.
Men de händer så jävla mycket saker hela tiden.

Jag saknar iaf min bästis :( har inte träffat henne på typ 2 veckor snart.....
Jätte jobbigt
Behöver verkligen henne nu. Dessutom behöver hon mig!

Sen jobbar jag som en häströv nu så jag hinner ju inte träffa henne på yttligare en vecka :(
Älskar dig Emma <3



Tidigare inlägg
RSS 2.0